Lilla V berättar att han älskar mig ända upp till rymden, fast det är svårt för vi är i rymden. Jag frågar honom om det finns något slut. Nej det fanns inget slut på rymden. Inget slut på älskandet heller alltså.
Jag frågade lite nyfiket om det fanns någon början.
Först fanns det en början på rymden, sen gick det över. Det var som en röd knapp, som nån tryckte på så sa det Sprosch! och då startade rymden.
Han tittar allvarligt på mig och vill verkligen att jag ska förstå.
Sen slutade rymden börja.